KUITU.fiber, Kuidun olemus. osa kokonaishiilihydraattimäärästä. "Glutenfria fibrer är en sak i sig". Trä kan människan inte äta .

 En del av FIBRER är olösliga hos människan Människa har inte sådana cellullytiska enzymer som kan bita till sådana fibrer. Men det finns anaeroba bacterier och svampar, som kan det. Det finns en artikel om saken:Characterization of the cellulolytic enzyme systems of the anaerobic bacterium CM126 and the filamentous fungus Trichoderma reesei.  kirjoittaja Nitisinprasert Sunee, Helsingin Yliopiston väitöskirja vuonna 1990. 

LIGNOCELLULOSA finns I de flesta växtarter. 
Den innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin 4 : 3 : 3.

CELLULOSA har en regelbunden , lineär struktur, homopolymer av beta (1-4)-glukosenheter.

HEMICELLULOSA sockeranhydrider, polymeriserade med glykosidbindningar, innehåller mycket intermonomerer: beta(1-3); beta (1-4); beta (1-6)polymerer av fler än en sockertyp.

LIGNIN är en aromatisk polymer med fenolpropanenheter.  

Växternas cellväggar innehåller lignocellulosakomponenter.
Närvaro av lignin och cellulosa minskar den enzymatiska spjälkningen, men inte hydrolysreaktionen.

Bacillus stearothermophilus har en gen för enzym -amylas.
Clostridium thermocellum har en gen för endoglucanas.
Dessa gener kan sättas i Lactobacillus- kromosomer med rekombinationsteknik.

KITIN innehåller N- acetyl- D- glukosaminenheter och beta(1-4 ) glykosidbindningar.

LIGNOCELLULOSA är källan för följande produkter efter enzymatisk, bakteriell spjälkning:

L-arabinos
ribos
D-xylos
beta-metyl-xylosid
galaktos
D-glukos
D-fruktos

D-mannos
L-sorbos
 rhamnos

mannitol
-metyl-D-mannosid
-metyl-D-glukosid
N-acetyl-glykosamin
amygdalin ( innehåller steroider som aglykoner )
arbutin
salicin (glykosid ,där steroider som aglykon)
cellobios
maltos
laktos
melibios
sackaros
trehalos
inulin ( fruktosan, kan hydrolyseras till fruktoser)
melizitos
D-raffinos
amidon
glykogen (11-18) -D- glykopyranosider,  (1-4) bindningar
xylitol
BETA-gentiobios
D-furanos
dulcitol ( alkoholen av galaktos )
inositol
erithriol
lycos
tagalos
fucos
arabitol
glukonat
2-ketoglukonat
5-ketoglukonat

sorbitol
stärkelse ( C6 H10 O5)X   - glykosidkedjor , glukosan amylos 15-20%, inga förgreningar ;
amylopektin 80-85% , mycket förgreningar 24-30 st glukosmolekyler i bit; (1-4) och (1-6)- bindningar.

dextrin är en hydrolysprodukt, dels amorfisk
- erythrodextrin
-achrodextrin

Metaboliska produkter

 etanol
butanol
isobutanol
ättiksyra
smörsyra
iso smörsyra
propionsyra
valersyra
mjölksyra
pyrodruvsyra
bärnstensyra
propanol

Till Escherichia coli kan sättas cellulasgener, som Clostridium cellulolyticum har. I färsk vatten finns Clostridia: mesofila cellulolytiska bakterier. Idisslarna har Bacterioides succinogenes som utsöndrar cellulas och xylanas- enzymer.  Bacillus subtilis utsöndrar cellulas och den kan få expression i E. Coli.  

Produkter av cellulosa är metan och koldioxid. Acetovibrio cellulolyticus+ Desulfovibrio+ Methanosarcinas backeri producerar dessa ämnen. 

Olika faktorer: syrehalt, fuktighet, temperatur, kol/kvävehaltbalans i kompostmaterial påverkar till cellulolys.  

Ruminococcus albus har enzym endo-(1-4) -D –glukanas.

Det finns enzymer chitinas, amylas, pectinas. 

Svampen Trichoderma reesei ger bästa cellulas preparater. Bakteriella cellulasenzymer har mindre aktivitet.

CELLULOSA är naturens rikligaste kolkälla. Microorganismerna kan bryta CeLLULOSA till kompost, metan etc. Hos dessa microorganismer ändras cellulosa till lösl.iga sockerarter med hjälp av deras cellulolytiska enzymer. Andra organismer kan då använda glukosprodukten. Mycket aktiva, effektiva enzymer behövs för detta ändamål i naturen.  Man har isolerat 43 olika gramnegativa (icke-spårbildande) anaeroba cellulolytiska bakteriestamm. Dessa kan indelas i 3 grupper:enligt  hur snabbt filterpapper bryts ner eller försvann(inom 2-7 dagar, inom 4-5 veckor, 2-5 veckor).Bacteroides,cellulosolvens;Acetovibrio, cellulolyticus.En Butyrovibrio fibrisolvens påminde om idisslarnas bakteriestammar. Forskarna använde bakteriestamm CM 126 som producerade effektivt cellulas och förtärde effektivt filterpappret och xylan. Den stammen använde hexoser och pentoser. Den producerade enzymer endoglukanaser, xylanaser.

Strukturella polysackarideri växterna:
CELLULOSA liknar amylos, men uppbyggd av -glukaner med (1-4 )bindningar,

Amylos kan människan spjälka, men cellulosans -glukosbindningar (1-4) kan ej spjälkas i människokroppen

Förrådspolysackarideri växterna:
viktigaste molekyler är stärkelse i växterna
Stärkelseformer i spannmål är amylos och amylopektin.
Amylopektin har 24-36 st. -glukosenheter

Strukturella polysackarider i insekter:
CHITIN: N-acetyl-D-glukosamin enheter
Exoskeleton.

Förrådspolysackarid i djur och i människa :
animal stärkelse:
glykogen med 16-24st -glukosenheter per gren  

T O T A L K O L H Y D R A T E R N A MED DIFFERENSMETOD

S o c k e r a r t e r

polysackarider

poly-oler

oligosack

P O L Y S A C K A R I D E R resistent stärkelseRS och Non-S P

andra

Monosackarider.

Disackarider

stärkelse

raffimos stachyos verbascos

RS1

cellu losa

hemi cellu losa

pek- tin

växt gummin

lig-nin

org.syror

Gluc

Fruk-tos

Ga-laktos

laktos

sacka-ros.

RS2

maltos

RS3

D I G E R E R B A R A kolhydrater

D I G E R E R B A R A kolhydrater

CARBOHYDRATES enl. EU-direktiv

C A R B O H Y D R A T E S enl F D A , U S A

KOSTFIBER ENL: ASP et al., ADAC Uppsala

NSP, non-starch-polysaccharides enl. Englyst et al.

A V A I L A B L E             C H O carbohydrates

U N A V A I L A B L E   CHO         C A R B O H Y D R A T E S

Källa .ASP N-G (1996):Kolhydraterna i maten- energikälla under omvärdering.Scand J Nutr/Näringsforskning 1/96.

VARIFRÅN KOMMER FIBERN TILL KOSTEN?

En undersökningsresultat: 
Från SPANNMÅL 11,3 gram R
Från FRUKT 3,6g 
Från GRÖNSAKER 2,7 g
Från POTATIS 2,5 g
Annan fiber 0,8 g
Totalt 20.9 g
D v s : hälften av fiber ur spannmål, hälften av frukt , grönsaker och rotfrukter

Rekommendation NNR 1996 är 25g-35 g fiber / dag för vuxna. Fibrerna differentieras ej. f

Fibertäthet i maten h os barn <3 g/MJ. Hos förskolebarn ca 2 g /MJ. Ej övergräns för vuxnas fiberintag. Fibertäthet 3 g/ MJ / dag för vuxna. Engelska rekommendationer: Fiber 16-24 g/ dag. 

NSP 27-40g/dag.  Faseb: 20-35g/dag. 2,4g-3,1g/MJ. 

25g - 30 g FIBRER   spannmålsfibrer hälften 12,5g- 15 gFIBER,  grönsaks - frukt- rotsaksfibrer hälften.12,5g- 15 g FIBER(guar, pektin, pofiber etc).

GLUTEN- Naturligt glutenfria psyllium betfiber

innehållande spannmålarter

spannmålarter

    

vete (prolamin gliadin + gluteliner)  ,                                      ris( glutenfri oryzin)

råg (prolamin secalin+ gluteliner)  ,   majs(glutenfri zeanin)

korn(prolamin hordein+ gluteliner)      ,                                b(ovete (naturligt glutenfria proteindelar)

havre(prolamin avenin+ gluteliner),                                      hirsnaturligt glutenfria proteindelar)

Vanliga spannmålsarter vete, råg,korn och havre har fibrer, som innehåller glutenlik struktur

Att välja glutenfria fibrer ! Det finns fiberkoncentrat ur potatis,PO-fibr.; sockerbetor, FIBREX;psylliumfröskal.HUSK

grönsaksfibrer fruktfibrer rotsaksfibrer är naturligt glutenfria

6

Kosten och fibrer:

Blandkost ger fiber genomsnitt 14 g / 10 MJ.

Laktovegankost ger 45 g / 10 MJ.

Vegan kost ger 69 g / 10 MJ.

Västerländsk fiberanvändning är 15 g-25 g / dag.

Afrikansk fiberanvändning 50 g-150 g / dag. Fördelaktigt!

FIBER finns i maten bland kolhydraterna.

Kolhydratmängd påverkar till fibermängden och vice versa.

Genomsnittliga rekommendationer för vuxnas kolhydratintag:

Ex.: Kvinnor Totalenergi 8,5 MJ ,

Energi av kolhydrater 4,25-5,1 MJ= 250g-300g kolhydrater

Män. totalenergi 11,5 MJ, energi av kolhydrater 5,75MJ-6,9MJ

motsvarar kolhydratmängder 340g-410 g/ dag.

Fiberkorrigering till energiberäkningar:

Om fiberhalten i maten är hög , ger kolhydraterna mindre energi .

0,95 x energi av kolhydraterna.

Om fiberhalten är måttligt, 0,975 x energi av kolhydraterna.

Om fiberhalten är låg , 1 x energi av kolhydraterna.

DIGERERBARHETEN av kolhydrater & fibrer

DIGERERBARA

är stärkelsetyperna

¤ amylos och

¤ amylopektin.

RESISTENT STÄRKELSE RS

¤RS 1 : Cellstrukturerna är inneslutna.

¤RS 2: Ogelatiniserat, T ex. rå potatismjöl eller högamylosmajs.

¤RS 3: Retrograderat stärkelse, bildat kompakta kristaller.

DELVIS RESISTENT stärkelse

¤ kemiskt modifierad stärkelse

¤ termiskt modifierad stärkelse

ODiGERERBARA :

NSP: Non starch polysacharid fiber

¤cellulosa ¤ hemicellulosa ¤ pektin ¤ växtgummin, ¤ alginater, ¤ inulin

BILAGA G.1.

Betydelsen av fibrer bland kolhydrater. Sammanfattningar ur olika källor.

Studiematerialet, Ihu,gu, föreläsningarna, stencilerad material

ASP N-G (1996):Kolhydraterna i maten- energikälla under omvärdering.Scand J Nutr/Näringsforskning 1/96.

Insikt om socker och  fibrer i naturens kolhydrater. s

Se Nitisin Prasert Sunee  thesis 1990. Fiber rekommendationer  förändämnenras  bara litet  vid olika  Rekommendationer, och vetskapen om  växtkällornas oerhört många ämnen   påverkar med tiden till rekommendationerna. 

Glukos är biosfärens energikälla och metabolismen  strävar efter att omvandla kolhydrater och andra kolföreningar till glukos som kan bearbetas till energi och värme också i människokroppen.

Nitisin Prasert Sunee (1990):Characterization of the cellulolytic enzyme systems of the anaerobic bacteria 8 c 126) and the filamentous fungus Trichoderma reesei, Helsingfors universitet

Dessa saker tog jag upp i smb med dietetikstudier, då min uppgift en gång i våran grupp var  glutenfria fibrer och en annan gång amylas och en gång  glutenfri  diet vid  diabetes .

Och ha det bra, ha normalt blodsocker, stabilt i varje läge. Det 

är  naturens under! Tack till Världens Skapare!