Miten kansallisia suuntalinjoja seurataan Ruotsissa. Arvio (Tässä: painopisteenä: jalkahoito*)

Resultatet av utvärderingen av följsamheten till de nationella riktlinjerna för diabetesvården presenteras i två rapporter. Denna rapport sammanfattar det viktigaste från utvärderingen och innehåller Socialstyrelsens rekommendationer och bedömningar.

• Ladda ner
• Beställ
• Visa varukorgen

Korrigerad 2015-06-01: Diagram B2.2, C1.2, D1.2 och D2.2 har korrigerats i åldersgrupperna.
OBS! Den nedladdningsbara filen är korrekt.

Rättelseblad till den tryckta rapporten

Sammanfattning

Socialstyrelsen har utvärderat diabetesvården med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2010 och 2015. Utgångspunkten har även varit de förbättringsområden som framkom i utvärderingen av diabetesvården från 2011.

Utvärderingen visar att flera av rekommendationerna i riktlinjerna har fått genomslag i verksamheterna, bland annat som underlag för vårdprogram, läkemedelsterapirekommendationer eller som underlag för andra beslut.

Men utvärderingen visar också att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där hälso- och sjukvården behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa riktlinjerna samt att framöver även uppnå de målnivåer som Socialstyrelsen fastställt för vissa indikatorer.

Förbättringsområden för landsting och regioner

Svensk diabetesvård visar i de flesta fall positiva resultat och trenderna tyder på stadig förbättring, både för sjukvårdens processer och för dess resultat.

Resultaten är sämre inom vissa områden där sjukvården och patienten behöver ha en mer fördjupad, frekvent och varaktig kontakt. Exempel på detta är att utvärderingen visar på bristande måluppfyllelse för HbA1c-värden (långtidsblodsocker) och blodtryck, något som kan få långsiktiga negativa konsekvenser. Dessutom visar resultaten på otillräckliga insatser från hälso- och sjukvården för att stimulera patienterna till ökad fysisk aktivitet och rökstopp. Resultaten i rapporten pekar även på betydande skillnader mellan landstingens diabetesvård både vid medicinkliniker och i primärvården.

Socialstyrelsen har i utvärderingen identifierat följande förbättringsområden för landstingen och regionerna, baserat på de nationella riktlinjerna:

• Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde över 70 mmol/mol.
• Minska andelen personer med diabetes som har ett blodtryck över 140/85 mmHg.
• Öka andelen personer med diabetes som regelbundet och minst tre gånger per vecka är fysiskt aktiva.
• Minska andelen rökare bland personer med diabetes.
• Öka andelen personer med diabetes som årligen genomgår en fotundersökning*.
• Öka andelen personer med diabetes som genomgår en ögonbottenundersökning.
• Öka andelen personer med diabetes som får förebyggande åtgärder mot karies och parodontit.
• Öka förekomsten av kulturanpassad utbildning.
• Öka förekomsten av gruppbaserad utbildning till personer med typ 2-diabetes inom primärvården.
• Öka andelen diabetessjuksköterskor med utbildning i pedagogik vid sjukhusmottagningarna.
• Förbättra samverkan kring multidisciplinära fotteam* för att patienter med fotproblem ska få ett kvalificerat omhändertagande.
• Öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.
• Öka stödet till rökstopp med hjälp av kvalificerade rådgivande samtal.

Förbättringsområden för kommuner

Socialstyrelsen har identifierat följande förbättringsområden för kommunernas hälso- och sjukvård när det gäller diabetesvård:

• En höjd utbildningsnivå inom diabetes för samtlig personal som vårdar personer med sjukdomen.
• Regelbundna fotkontroller och möjlighet till preventiv fotvård.

Ökat läkemedelsuttag i enlighet med riktlinjerna

Sedan 2010 ökar antalet personer som tar ut glukossänkande läkemedel, och det tyder på att landstingen följer rekommendationerna i riktlinjerna om förbättrad glukoskontroll. Den största delen av läkemedelsförskrivningen utgörs av etablerade läkemedel som använts i decennier i svensk diabetesvård.

Ny utvärdering inom några år

Socialstyrelsen kommer inom några år att utvärdera diabetesvården på nytt och då följa upp resultaten från denna rapport. Myndigheten kommer främst att fokusera på de förbättringsområden som identifierats, men även andra indikatorer kommer att följas upp. Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska kunna använda rapporterna som en utgångspunkt i arbetet med att ytterligare förbättra diabetesvården.

Dölj sammanfattningen