Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CPD4
Läkartidningen.se 2013-12-30
Nya rön
- Kommentera
- Läs kommentarer (0)
Medelhavskost utan frukost ger lägre glukosvärden
Autoreferat. Jämförelser mellan lågkolhydratkost
och lågfettkost vid diabetesbehandling har nästan uteslutande avsett
förändringar av olika riskmarkörer som studerats i fastande. I en ny
koststudie vid Linköpings universitet på patienter med kost- eller
tablettbehandlad diabetes undersöktes istället de mer akuta metabola
effekterna av tre olika koster; lågkolhydratkost, lågfettkost och
medelhavskost.
Lågfettkosten hade en näringsfördelning som sedan länge varit den rekommenderade i de nordiska länderna. Lågkolhydratkosten innehöll en relativt låg andel kolhydrater (ca 20 energiprocent) och en hög andel fett (ca 50 energiprocent). Medelhavskosten var komponerad med endast en kopp svart kaffe till frukost och hela energiinnehållet till lunch, med vin som måltidsdryck. Kaloriinnehållet i de tre menyerna, för frukost och lunch tillsammans, var likvärdiga. 21 patienter med typ 2-diabetes rekryterades. Under tre olika testdagar fick de äta frukost och lunch från de ingående kosttyperna. All mat lagades av en dietist och patienterna åt i sällskap med studieledarna. Blodprover togs sammanlagt sex gånger under varje testdag. Blodglukos, blodfetter, insulin och GIP (glucos-dependent insulinotropic peptide) analyserades.
Lågkolhydratkosten gav påtagligt lägre blodsockerstegringar efter måltid men en trend till högre triglycerider jämfört med lågfettkosten, samtidigt som lågfettkosten inducerade högre insulinstegringar än vad man fick av lågkolhydratkosten, se Figur 1. Inga signifikanta skillnader kunde ses avseende HDL- eller LDL-kolesterol vid samma jämförelser.
Ett intressant resultat var att medelhavskosten inte gav högre blodsockervärden än lågfettkosten efter lunch, trots skillnaden i energiinnehåll vid lunchen. En förklaring kan vara den kraftiga stegringen av GIP som leder till ökad insulinutsöndring.
Resultaten talar för att lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost har en mindre belastande effekt på de insulinproducerande betacellerna vid diabetes. Trenden till höga nivåer av triglycerider efter måltid med lågkolhydratkost skulle kunna utgöra en riskfaktor, men å andra sidan har i flera studier visats lägre faste-triglyceridvärden vid intag av lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost. Författarna har tidigare redovisat en studie med de långsiktiga effekterna av lågfett- och lågkolhydratkost (Guldbrand et al, Diabetologia 2012).
Att den energirika lunchmåltiden med medelhavskost gav likvärdig glukosnivå efter lunch jämfört med lågfettkosten ger anledning att ifrågasätta om det är riktigt att vid diabetes äta flera mindre måltider under dagen. Om den gynnsamma effekten av medelhavskosten berodde på den stora måltiden i sig som frigör GIP, de specifika näringsämnena eller vinet, kräver ytterligare forskning.
Lågfettkosten hade en näringsfördelning som sedan länge varit den rekommenderade i de nordiska länderna. Lågkolhydratkosten innehöll en relativt låg andel kolhydrater (ca 20 energiprocent) och en hög andel fett (ca 50 energiprocent). Medelhavskosten var komponerad med endast en kopp svart kaffe till frukost och hela energiinnehållet till lunch, med vin som måltidsdryck. Kaloriinnehållet i de tre menyerna, för frukost och lunch tillsammans, var likvärdiga. 21 patienter med typ 2-diabetes rekryterades. Under tre olika testdagar fick de äta frukost och lunch från de ingående kosttyperna. All mat lagades av en dietist och patienterna åt i sällskap med studieledarna. Blodprover togs sammanlagt sex gånger under varje testdag. Blodglukos, blodfetter, insulin och GIP (glucos-dependent insulinotropic peptide) analyserades.
Lågkolhydratkosten gav påtagligt lägre blodsockerstegringar efter måltid men en trend till högre triglycerider jämfört med lågfettkosten, samtidigt som lågfettkosten inducerade högre insulinstegringar än vad man fick av lågkolhydratkosten, se Figur 1. Inga signifikanta skillnader kunde ses avseende HDL- eller LDL-kolesterol vid samma jämförelser.
Ett intressant resultat var att medelhavskosten inte gav högre blodsockervärden än lågfettkosten efter lunch, trots skillnaden i energiinnehåll vid lunchen. En förklaring kan vara den kraftiga stegringen av GIP som leder till ökad insulinutsöndring.
Resultaten talar för att lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost har en mindre belastande effekt på de insulinproducerande betacellerna vid diabetes. Trenden till höga nivåer av triglycerider efter måltid med lågkolhydratkost skulle kunna utgöra en riskfaktor, men å andra sidan har i flera studier visats lägre faste-triglyceridvärden vid intag av lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost. Författarna har tidigare redovisat en studie med de långsiktiga effekterna av lågfett- och lågkolhydratkost (Guldbrand et al, Diabetologia 2012).
Att den energirika lunchmåltiden med medelhavskost gav likvärdig glukosnivå efter lunch jämfört med lågfettkosten ger anledning att ifrågasätta om det är riktigt att vid diabetes äta flera mindre måltider under dagen. Om den gynnsamma effekten av medelhavskosten berodde på den stora måltiden i sig som frigör GIP, de specifika näringsämnena eller vinet, kräver ytterligare forskning.
Referenser
Fernemark H, Jaredsson C, Bunjaku B, Rosenqvist U, Nyström FH, Guldbrand H. PLOS ONE. 27 november 2013.
